Jag har så mycket jag vill säga dig
Men jag är bortvald
Har inte längre någon talan
Mina ord löper igenom
Som om de vore osynliga
Mina handlingar har stannat
Jag har ingen energi kvar
Allt är taget av dig
Du är tyst
Förlamad
Som en befäst borg
Står klöver kung och inväntar motstånd
Det är ingen som kommer längre
Slagfältet är blodigt
De sista kropparna rullas bort på kärror
Kejsarinnan är sårad och har hämtats av de sina
Tältflaggan vajar röd i vinden bortom fälten
Såren tvättas i saltlösning
Tänderna glider över pinnen i munnen
Smärtan får kroppen att spännas i kramp
Ögon slutna av bandage
Skriken ekar i hennes inre
Tårarna rinner
Alla hon mist
Det djupaste måste sys
Bakom revbenen ser de hjärtat slå
Den späda kroppen
Avmagrad och tom
Hjärtat slår hårt
Ger inte upp
De arbetar fort
Ger inte upp
De byts av
Ljusen brinner ner
De blir färre
Tills bara ruter kung finns kvar
Han står vid hennes sida
Händerna vilar över hennes kropp
Skänker henne läkning
Medan natten lider mot gryning
Han sitter vid hennes sida, håller hennes hand
Smeker den ömt
Vem vet när hon kommer vakna
Om kroppen kan läka alla sår